Denna brudbåge ska inte förväxlas med den blomsterbåge som man placerar vid honnörsbordet så man vet var brudparet sitter. Detta är något annat. De kunde se mycket olika ut, allt från fyra stöttor ”partytältsmodell” eller så kunde vara så höga att de reste sig en bra bit över taknocken. Det är en stomme som man klär med grönt, björk på sommaren och gran på vintern. Ibland finns det färdiga stommar som återanvänds och ibland byggde man nytt. Vårt bygge blev ganska blygsamt, klädd med gran och knappt fyra meter hög men mycket stilig.

Var båge med självaktning ska ha en ljuslåda. Det är en låda där man skurit ut brudparets namn, datum och lyckönskningar. Extra fint blir det när man klistrar silkespapper i vackra färger för de utskurna bokstäverna och hänger en lampa i så att det lyser vackert. Det kallas också transparang.

Om man vill kan man härleda bruket av äreportar till antiken. Romarna byggde triumfbågar så fort en seger skulle firas. Den traditionen levde vidare i Europa. Vid drottning Kristinas kröning 1650 uppfördes en triumfbåge i trä och papp på nuvarande Gustav Adolfs torg. Den byggdes för att hålla under ceremonierna och inte för att vara något bestående. Man kan tolka bågarnas funktion som en symbol över ett förändrat tillstånd, från tronarvinge till regent, från ogift till gift. Det finns också släktskap med värjportar vid officersbröllop och allmogens björkar vid kyrkporten där topparna knutits ihop. En intressant variant finns i Knätte då en ståltrådskrona som förvarades i kyrkan kläddes med rött silkespapper (skinkpinnestyle) och hängdes i de sammanbundna björktopparna. Brudparet fick passa sig om det regnade så att det inte droppade rött på kläderna!

Det är inte svårt att bygga en äreport, särskilt inte om man är några stycken.

Vi använde gamla hjässestörar, men det går bra med slanor eller annat material som är långt och hyfsat jämntjock. Spika ihop ramen, förstärk med ståltråd och klä den sedan en massa grönt, blommor och blader.

Det är lätt att klä ramen om man lägger upp den på bord eller bockar. Ta en näve grönt och linda fast det vid ramen med ståltråd. Vi ritade vår egen modell på port och det finna en massa varianter. Här kommer några stycken:

Digitaltmuseum,
http://www.dragspelare.nu/femsjo/fotograf.html

Text och bild: Hillevi Gunnarsson, Västarvet. 2012